Masthuggskajen skapas med hjälp av invånarna

2015-04-09

Det pratas ofta om att göteborgarna inte har mycket att säga till om när det gäller stadsplaneringen. Men invånarnas åsikter räknas – det är Masthuggskajen ett bra exempel på.

 

Göteborg har under flera år arbetat för att involvera invånarna i stadsutvecklingen. När ett område ska byggas ut lägger stadsplanerarna mycket tid på att lyssna till vardagsberättelser från boende, verksamhetsutövare och andra aktörer. För vilka kan egentligen bättre beskriva ett områdes karaktär, värde och potential än de som bor och verkar där?

 

Samtalen med aktörer inom ett område går under benämningen medborgardialog. För att hantera insamlade kunskaper om området används Göteborgs Stads verktyg för social konsekvensanalys. Verktyget är uppdelat i olika skalnivåer; byggnad/plats, närmiljö, stadsdel, stad och region, vilket gör att stadsplanerarna kan ställa relevanta frågor om hur stadsutvecklingen bidrar till att hålla samman staden. Känner människor från olika stadsdelar identifikation och vill ta sig till platsen? Med hjälp av svaren kan stadsplanerare göra sociala analyser av hur platsen uppfattas.

 

Dialogarbetet om Masthuggskajen

Dialogarbetet om Masthuggskajen och dess närområde inleddes 2011. Sedan dess har ett antal dialoger genomförts och den insamlade kunskapen har legat till grund för den fortsatta arbetsprocessen. Dialogerna har haft olika form och inkluderat olika målgrupper. Vid separata tillfällen har fastighetsägare, intresseorganisationer, boende, verksamhetsutövare och ibland den breda målgruppen “allmänheten”, bjudits in för att delta i workshops, intervjuer och webbenkäter. I vissa fall har stadsplanerarna genomfört korta intervjuer med människor som befunnit sig på en viss plats i området vid en viss tidpunkt.
Utöver detta har samtal förts med elever på Oscar Fredriksskolan.

 

Vision Älvstaden

Dialogprocessen kring Masthuggskajen har inte bara haft olika former och målgrupper, den har också haft olika inriktningar. När den första dialogen genomfördes 2011 låg fokus på Vision Älvstaden, och syftet var att samla in synpunkter och idéer om hur det framtida livet i staden ska se ut. Utgångspunkten var att det saknas attraktiva platser för invånare och besökare i området kring älven. Trots älvens geografiska närhet upplevs avståndet till vattnet stort på grund av fysiska barriärer i form av trafikleder och parkeringsplatser. Ur denna dialogprocess kom förslag om odling på tak, fler gröna gång- och cykelstråk och en linbana till Ramberget.

 

Trafiksäkerhet

Flera dialoger har berört trafiksäkerheten i området. Den stora trafikgenomströmningen, både när det gäller spårvagnstrafiken från Järntorget och längs med Första Långgatan och biltrafiken på Oscarsleden, begränsar barns möjligheter att röra sig fritt. Första Långgatan upplevs också som en gräns eller en barriär i området. Dialogerna med boende i området har resulterat i förslag på fler parkområden och säkra cykel- och gångbanor.

 

Verksamheter och kultur

Flera gånger har medborgardialogerna visat på att det finns delade uppfattningar om området. Så har till exempel varit fallet när verksamheter och kultur varit i fokus. Många göteborgare hyllar mixen av restauranger och små butiker i området – andra talar istället om dominans av kontor, stora tomma ytor med parkering och asfalt, trafiken och behovet av upprustning.

 

Kommersen lyfts av flera fram som en stark identitetsbärare. Marknadsplatsen ses som en symbol för området som präglas av en lång vana av socialt arbete riktat mot utsatta grupper i samhället. Att aktörer som Sjömanskyrkan, Räddningsmissionen, Röda Korset och Stadsmissionen länge verkat i området har medfört en särpräglad acceptans och attityd, vilket många tycker bör bevaras.

 

Det vidare dialogarbetet

Nu har det gått fyra år sedan dialogarbetet startade. De genomförda dialogerna har givit stadsplanerarna ett antal goda förslag och visat på vikten av medborgardialog i det fortsatta utvecklingsarbetet. Att på detta sätt låta invånarna vara med och forma Masthuggskajen planerar vi att fortsätta med.

 

 

 

Intervju med Kristian Käll, Processledare Social Hållbarhet, Älvstranden Utveckling

 

Varför är det viktigt att arbeta med medborgardialog?

– Göteborgs politiker har pekat ut att delaktighet är en mänsklig rättighet. Invånarna har en grundläggande rätt till sin egen stad. Om staden har ett öppet och transparent arbetssätt, möjliggör det för påverkan från medborgarna. Staden blir helt enkelt bättre när den anpassas efter invånarnas behov, och det blir den när invånarna görs delaktiga.

 

Hur väljer man ut målgruppen som dialogen ska föras med?
– Det beror på ämnet för dialogen. För att veta om staden blir bra för barn behöver vi troligtvis vända oss till en yngre målgrupp. När det är klart görs ofta en målgruppsanalys. Vilka kommer att påverkas av utvecklingen? Vilka har kommit till tals tidigare? Finns det grupper som riskerar att inte kunna göra sina åsikter hörda? Alternativt kanske det pågår ett samtal om området som staden inte har startat – hur och vad kan vi lära oss av det?

 

Hur når ni de som inte är vana att engagera sig eller helt enkelt inte hinner med?
– Bland de som tillfrågas om deltagande i dialogprocesser brukar intresset vara stort. Men dialogens stora utmaning är att möjliggöra för dem som inte är vana att göra sina röster hörda. Framförallt måste vi vara uppmärksamma på vilka grupper som medverkar och vilka grupper som inte gör det, och därefter göra särskilda insatser mot de senare. Det har vi gjort och kommer att fortsätta göra. Exempelvis kan uppsökande insatser vara det som gör det enklare att få med fler i samtalet.

 

Hur väljer ni dialogmetod?
– Ofta får vi anpassa metoden efter målgruppen. Människor i olika åldrar har olika vana att påverka samhället och därför får vi ofta hitta olika sätt att lägga upp en dialog på. Här måste vi som planerar insatser vara lyhörda och skapa ett intressant och anpassat upplägg.

 

Vad händer härnäst i dialogprocessen kring Masthuggskajen?
– Under perioden juni – augusti kommer detaljplanen ut på samråd. Då planerar vi ett antal dialoger om hur utvecklingen på Masthuggskajen kommer att se ut. Syftet är att få relevanta synpunkter från olika målgrupper som kan ligga till grund för det fortsatta planarbetet.